Kraniosakral behandling

Den kraniosakrala terapimetoden utvecklades på 1920-talet av den amerikanske osteopaten William G Sutherland. Han började intressera sig för kraniets anatomi och fysiologi och upptäckte att hjärnan, hjärnhinnorna, ryggmärgen och korsbenet tillsammans med cerebrospinalvätskan utgör ett slutet hydrauliskt system.

Den kraniosakrala behandlingsmetoden påverkar främst fem områden: centrala nervsystemet, ryggmärgsvätskan, olika hinnor i hjärnan och ryggraden, kraniets ledstrukturer och korsbenets rörelser i förhållande till höfterna.

Det kraniosakrala systemet har sin egen puls. Detta system blir kraftigt påverkat när en kropp befinner sig i obalans. Den kraniosakrala behandlingen hjälper då till att återställa balansen i systemet. Kraniosakral behandling är en mjuk och skonsam metod som hjälper till att stimulera till sjävläkning. Patienten brukar ofta känna sig mycket lugn och avslappnad efter en behandling.

Behandlingen utförs påklädd liggandes på en behandlingsbänk.

Denna terapiform har en positiv påverkan på en persons fysiska, emotionella och mentala hälsa. Det har visat sig kunnat ge god effekt på patienter som har problem med nacke och rygg, huvudvärk, rastlöshet och oro, koncentrationssvårigheter och stressrelaterade problem. I USA och England har forskning kunnat visa att kraniosakral behandling är mycket effektiv i olika slags kroniska tillstånd.